Dream on
Så har ännu en dag passerat, men det är inte vilken dag som helst... utan dagen innan löning! All denna slit man gör för sina pengar som man ändå sen spenderare på onödigheter.. att man inte lär sig någon gång! Något som jag verkligen fasar för är min telefonräkning, speciellt efter alla sms till Per i Australien och sen ringde han igår också.. men det är han klart värd!
I morse så vaknade jag med VÄRSTA träningsvärken, okej jag måste väl medje att jag inte är helt i form just nu, men det ska det bli ändring på!
Jag och Evelina hade nämligen vår första gympa lektion igår tillsammans, så nu är det iaf bokat att varje tisdag har vi idrott en timme. Jag trodde först inte att jag skulle behöva springa så mycket, lunka lite på sin höjd... men nej nej, det var bara att kuta för livet både när vi körde spökboll och sen evighets stafett ett antal gånger.Men man ska ju egentligen inte klaga när man kan blanda idrott, jobb och nöje samtidigt! Det värsta var bara att jag hade tränat på gymmet 1 1/2 timme precis innan, så jag kan ju lova att det har smärtade lite i benen idag.
Ordspråket lyder ju följaden "Don`t drink and drive" men jag tycker det borde finnas en som heter "Don´t exercise and drive" haha för det kändes allt lite farligt där när jag skulle skifta mellan kopplingen och bromsen.
Just nu känns livet toppen, allting håller på att falla på plats. Jobbet är under någolunda kontroll, iaf ena jobbet. Sen håller det på att hända så mycket roliga saker, bl a så kommer kanske Karin hit och bor här i en månad då hon ska jobba tillsammans med mig på mitt jobb. Hon kommer verkligen hit och lyser upp den trista vardagen!
Wish, hope and pray
Without you
What if
Vi åkte till mitt jobb och Karin underhöll sig själv i dessa tre timmar som jag jobbade, inte för att hon kunde gör så mycket med tanke på att hennes kontokort inte fungerade! Det vara bara att stryka shoppingen som tänkbar fördrvningstid! Hon satt istället hos oss och snackade lite med chefen, smöraren själv! Han ska alltid göra sig till när han träffar nya människor, men sen inför sina anställda visar han sitt rätta jag. Det skulle kunna vara Hitlers återupsståndelse, så illa är det nästan ibland och då utan överdrift hehe. Han lyckades iaf övertala henne om att skriva ner sitt namn och nummer på att papper för en eventuell jobbansökan, jobbet är lätt ditt Karin! Efter dessa tre timmar så åkte vi hem och började fixa oss i ordning, vi skulle nämligen ut med lite folk... trodde vi. Tydligen så gick alla ut på fredagen, men vi bangade såklart inte på en ute kväll själva speciellt inte om man hade gratis inträde på en nattklubb! Något spännande som hände innan vi skulle ut var att det visade sig att jag tydligen visst är allergisk, men mot vad vet jag fortfarande inte... ska iaf hålla mig borta från smultron vinet haha.
När sen vi väl kom till östermalmstorg så var det bara att knata några hundra meter så var man framme, men vi som var dåliga på att hitta fick ju självklart en privat guide! Killen som visade oss vägen var verkligen super trevlig, det visade sig också att han kände ägaren.... vilken rik kille känner inte en nattklubbs ägare, haha snacka om snobberi på högsta nivå. Sen var vi då änlitgen framme vid Vanilla, där det till en början var ganska dött. Vi beställde en tequila, öl och en del cider när det ändå var happy hour.. som inte visade sig vara så himlans happy trots allt. En cider kostade ju för tusan 42 kr på happy hour! Ska man ut där igen så gäller det verkligen att känna rätt folk eller ha förkrökat riktigt ordentligt. Jag kan ju samtidigt medge att jag måste varit den fattigaste på hela stället, för att inte tala om snålaste också hehe. Men vi hade roligt som tusan, jag och Karin. Trots att stället var litet så utnyttjade vi ytorna till fullo och sen var det ju komiskt också att 70 % av folket bestod av killar.
Sen på söndagen åkte godis påsen återfram och vi kollade igenom en hel del filmer, dock bara roliga och en beck film. Finns inget jobbigare än att se en sorlig film då man är bakis, då mår man verkligen inge vidare!
Mr dream
Pale people
Idag hände något otroligt på jobbet! Tomas min chef tog min kund så jag kunde få ta lunch, helt ofattbart skönt! Men nu ska vi inte tro och hoppas på att den här generösa gesten gåller i sig inte, för redan timmen senare så säger han att jag ska jobba på lördag, han frågar inte om jag kan utan säger bara att jag SKA jobba....sen att det andra jobbet också krånglar är ju en annan femma!
Through the rain
Give you my heart
I wrote you`re name on the beach
but the water washed it away
I wrote you`re name into the clouds
but the wind blew it away
I wrote you`re name in my heart
and forever it will stay
Long way to go
Jag och Cecilia hade en stört rolig dag tillsammans, det var länge sedan vi både kunde shoppa eftersom vi båda nu jobbar så mycket och på olika tider. Men vi har alltid så roligt tillsammans, vad vi än hittar på för knas så kan vi alltid räkna med ett flertal skratt. Jag är så tacksam för att jag har hittat en sådan vän som Cecilia, en som alltid ställer upp i vått och torrt och som alltid försöker vara positiv... dock lite allt för envis ibland, men det är ju jag med så vad tusan haha
mina fynd =)
När showen är slut
Jag, Emelie och Tiffany gick till Claras istället, en nattklubb som faktiskt var helt okej... speciellt när man kom in gratis också. Där träffade vi flera personer som vi kände så vi stannade kvar där i drygt två timmar innan vi begav oss till tåget, Tiffany villle hinna med sista tåget hem och därmed slippa alla fulla människor på nattbussen.
Jag och Emelie hoppade av i Karlberg för att göra den andra halva av gänget lite sällskap, men nu i efterhand så hade jag nog lika gärna kunnat åka hem.... men vi slapp dock betala inträde utan endast garderoben. Vi höll på att missa bussen som gick kl: 3 10 från centralen, tåget kom till centralen just den tiden. Det var bara att kuta som tusan för att hinna med, jag fick så otroligt ont i halsen att det vart svårt att andas haha. Men snäll som Thord var så sprang han i förväg och höll kvar bussen i några sekunder till. Väl på bussen mötte vi Stran och Fredrik. Självklart så fanns det ingen sittplast så vi fick stå. Några hållplatser efter centralen klev en klasskompis brorsa på och hans kompis. Brorsan snodde den enda lediga stolen, och Strand satt på golvet. Plötsligt av någon konstig anledning så blev jag svimmfärdig, kände hur kroppen sjönk ihop och allt höll på att bli svart. ville inte sitta direkt ner på golvet, satte mig istället framför brorsans ben, han vart lite shockad men glad att någon värmde hans ben hehe. Sedan av någon konstig anledning lade Strand sitt huvud i mitt knä och ville att jag skulle hålla på med hans hår, så där satt jag nästan på golvet; med en killes huvud i mitt knä och en annans ben mot min rygg. Lyckligtvis så kom jag ihåg att hoppa av bussen den här gången!
Bring me to life
Ibland underar man hur vissa människor kan bete sig som de gör och säga vad otrevliga saker. Det hände en incedent på jobbet idag då en butikschef för Stadium kom in och skulle köpa en macka, vi visste inte hur man skulle slå in den i kassan och han vart ursinning för att vi slagit in fel.
Han skrek åt oss inför kunderna om hur okunniga och översociala vi i personalen var med varandra, det kom även klagomål på Narin som satt och halv sov på en av stolarna... men hon hade faktiskt slutat för dagen! Då får hon göra precis som hon villl! Sen slängde han även pengar på oss, att vuxna människor inte kan kontrollera sitt beteende eller humör är för mig helt ofattbart.
Hatar när folk ska styra och ställa med precis allting, även fast de inte jobbar där. Det är faktiskt tillräckligt med Tomas slaveri, inte behöver vi någon annan som ska köra med oss också! Jag ska försöker leta efter något annat jobb, för här blir man ju inte uppskattad och inte heller har man något att säga till om sina arbetstider, då vi måste jobba helger för att helg-personalen är upptagna med annat eller "sjuka" när de i själv verket bara inte orkar..
jag är arg som ett bi!!
Miss you love
Dagens ord: längtan, det passar verkligen in på min dag. Jag längtade så efter att få sluta jobbet för dagen och då få åka hem och vila en stund, innan det blev dags att åka till Tyrol för att se Pistvakt. Pistvakts föreställningen var faktiskt riktigt bra, över förväntningarna och helt klart värd pengarna! Jag har också längtat efter att få tid till lite shopping och film mys med mina vänner och detta kommer äntligen ske imorgon på min nästan "lediga" dag. Sen går det ju inte att undvika min stora längtan efter Per; att få höra hans röst, bli generad till hans charmiga blick och somna in hans varma och trygga famn.
"Ditt leende får mig att smälta"
// Per