När showen är slut

Igår hade jag det konstigaste dagen på länge, men dem var samtidigt ruskigt rolig! Jag hade historiens kortaste dag på jobbet, jobbade nämligen bara två timmar. Därefter åkte jag in till stan för att lämna tillbaka en jacka jag köpt, insåg att den nog trots allt var lite förstor. Pratade lite med Emelie i telefon på vägen hem och planerade kvälls utgång men hade fortfarande ingen aning om vart vi skulle gå. När klockan sedan blev nio var det dags att ta tåget in mot stan, men när vi kom fram till Karlberg så hoppade andra halvan av sällskapet av... de ville till viperroom, vilket vi inte ville.
Jag, Emelie och Tiffany gick till Claras istället, en nattklubb som faktiskt var helt okej... speciellt när man kom in gratis också. Där träffade vi flera personer som vi kände så vi stannade kvar där i drygt två timmar innan vi begav oss till tåget, Tiffany villle hinna med sista tåget hem och därmed slippa alla fulla människor på nattbussen.
Jag och Emelie hoppade av i Karlberg för att göra den andra halva av gänget lite sällskap, men nu i efterhand så hade jag nog lika gärna kunnat åka hem.... men vi slapp dock betala inträde utan endast garderoben. Vi höll på att missa bussen som gick kl: 3 10 från centralen, tåget kom till centralen just den tiden. Det var bara att kuta som tusan för att hinna med, jag fick så otroligt ont i halsen att det vart svårt att andas haha. Men snäll som Thord var så sprang han i förväg och höll kvar bussen i några sekunder till. Väl på bussen mötte vi Stran och Fredrik. Självklart så fanns det ingen sittplast så vi fick stå. Några hållplatser efter centralen klev en klasskompis brorsa på och hans kompis. Brorsan snodde den enda lediga stolen, och Strand satt på golvet. Plötsligt av någon konstig anledning så blev jag svimmfärdig, kände hur kroppen sjönk ihop och allt höll på att bli svart. ville inte sitta direkt ner på golvet, satte mig istället framför brorsans ben, han vart lite shockad men glad att någon värmde hans ben hehe.  Sedan av någon konstig anledning lade Strand sitt huvud i mitt knä och ville att jag skulle hålla på med hans hår, så där satt jag nästan på golvet; med en killes huvud i mitt knä och en annans ben mot min rygg. Lyckligtvis så kom jag ihåg att hoppa av bussen den här gången!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0