What if
Tiden går verkligen fort när man har roligt, det kändes nästan som att helgen flög förbi! I fredags så jobbade jag till stängning, något som till en början inte var planerat, men visste ändå att möjligheten fanns att det kunde bli så. Jag kom hem ungefär samtidigt som Karin kom hit, vi skulle nämligen hitta på en massa hyss och ha lite myspys med film och godis. Vi såg Beck som faktiskt var riktigt bra och vi hoppad i säng relativit tidigt, båda var helt slut. Vi sov inte så lite länge heller haha. Vaknade ungefär en timme innan jag skulle börja jobba.
Vi åkte till mitt jobb och Karin underhöll sig själv i dessa tre timmar som jag jobbade, inte för att hon kunde gör så mycket med tanke på att hennes kontokort inte fungerade! Det vara bara att stryka shoppingen som tänkbar fördrvningstid! Hon satt istället hos oss och snackade lite med chefen, smöraren själv! Han ska alltid göra sig till när han träffar nya människor, men sen inför sina anställda visar han sitt rätta jag. Det skulle kunna vara Hitlers återupsståndelse, så illa är det nästan ibland och då utan överdrift hehe. Han lyckades iaf övertala henne om att skriva ner sitt namn och nummer på att papper för en eventuell jobbansökan, jobbet är lätt ditt Karin! Efter dessa tre timmar så åkte vi hem och började fixa oss i ordning, vi skulle nämligen ut med lite folk... trodde vi. Tydligen så gick alla ut på fredagen, men vi bangade såklart inte på en ute kväll själva speciellt inte om man hade gratis inträde på en nattklubb! Något spännande som hände innan vi skulle ut var att det visade sig att jag tydligen visst är allergisk, men mot vad vet jag fortfarande inte... ska iaf hålla mig borta från smultron vinet haha.
När sen vi väl kom till östermalmstorg så var det bara att knata några hundra meter så var man framme, men vi som var dåliga på att hitta fick ju självklart en privat guide! Killen som visade oss vägen var verkligen super trevlig, det visade sig också att han kände ägaren.... vilken rik kille känner inte en nattklubbs ägare, haha snacka om snobberi på högsta nivå. Sen var vi då änlitgen framme vid Vanilla, där det till en början var ganska dött. Vi beställde en tequila, öl och en del cider när det ändå var happy hour.. som inte visade sig vara så himlans happy trots allt. En cider kostade ju för tusan 42 kr på happy hour! Ska man ut där igen så gäller det verkligen att känna rätt folk eller ha förkrökat riktigt ordentligt. Jag kan ju samtidigt medge att jag måste varit den fattigaste på hela stället, för att inte tala om snålaste också hehe. Men vi hade roligt som tusan, jag och Karin. Trots att stället var litet så utnyttjade vi ytorna till fullo och sen var det ju komiskt också att 70 % av folket bestod av killar.
Sen på söndagen åkte godis påsen återfram och vi kollade igenom en hel del filmer, dock bara roliga och en beck film. Finns inget jobbigare än att se en sorlig film då man är bakis, då mår man verkligen inge vidare!
Vi åkte till mitt jobb och Karin underhöll sig själv i dessa tre timmar som jag jobbade, inte för att hon kunde gör så mycket med tanke på att hennes kontokort inte fungerade! Det vara bara att stryka shoppingen som tänkbar fördrvningstid! Hon satt istället hos oss och snackade lite med chefen, smöraren själv! Han ska alltid göra sig till när han träffar nya människor, men sen inför sina anställda visar han sitt rätta jag. Det skulle kunna vara Hitlers återupsståndelse, så illa är det nästan ibland och då utan överdrift hehe. Han lyckades iaf övertala henne om att skriva ner sitt namn och nummer på att papper för en eventuell jobbansökan, jobbet är lätt ditt Karin! Efter dessa tre timmar så åkte vi hem och började fixa oss i ordning, vi skulle nämligen ut med lite folk... trodde vi. Tydligen så gick alla ut på fredagen, men vi bangade såklart inte på en ute kväll själva speciellt inte om man hade gratis inträde på en nattklubb! Något spännande som hände innan vi skulle ut var att det visade sig att jag tydligen visst är allergisk, men mot vad vet jag fortfarande inte... ska iaf hålla mig borta från smultron vinet haha.
När sen vi väl kom till östermalmstorg så var det bara att knata några hundra meter så var man framme, men vi som var dåliga på att hitta fick ju självklart en privat guide! Killen som visade oss vägen var verkligen super trevlig, det visade sig också att han kände ägaren.... vilken rik kille känner inte en nattklubbs ägare, haha snacka om snobberi på högsta nivå. Sen var vi då änlitgen framme vid Vanilla, där det till en början var ganska dött. Vi beställde en tequila, öl och en del cider när det ändå var happy hour.. som inte visade sig vara så himlans happy trots allt. En cider kostade ju för tusan 42 kr på happy hour! Ska man ut där igen så gäller det verkligen att känna rätt folk eller ha förkrökat riktigt ordentligt. Jag kan ju samtidigt medge att jag måste varit den fattigaste på hela stället, för att inte tala om snålaste också hehe. Men vi hade roligt som tusan, jag och Karin. Trots att stället var litet så utnyttjade vi ytorna till fullo och sen var det ju komiskt också att 70 % av folket bestod av killar.
Sen på söndagen åkte godis påsen återfram och vi kollade igenom en hel del filmer, dock bara roliga och en beck film. Finns inget jobbigare än att se en sorlig film då man är bakis, då mår man verkligen inge vidare!
Kommentarer
Trackback