Sol i mitt mörker
Både jag och Cecilia ville bättre på solbrännan lite och om vädret till en början inte ville hjälpa till på traven så fick vi ta saken i egna händer. Vi solade solarium! Istället för att ta bilen så gick vi ca fem kilometer dit och sen lika långt hem igen, vi tajmade in lagom till happy hour och tjänade därmed tio kronor.... mycket bra!
Ibland går inte allting som man vill/ hade hoppats på och detta hanterar vi olika sätt. Hur/ vad jag kommer blogga om hädanefter återstår att se men troligen blir det en fortsatt blogg om min vardag och inte så mycket om mina innersta tankar ...
The prayer
Igår var allt solen framme och vädret var på topp, men så när man väl får en ledig dag ändras allt och molnen passar på att titta fram. Det positiva är ju att det inte finns några "måsten" om vädret är trist, då håller man sig gärna inne och gör så lite som möjligt hehe
Det blev ingen lång sovmorgon då jag ställde klockan för att försäkra mig om att komma upp i skaplig tid, vill inte sova bort min hela lediga dag. Men hittills har den inte varit så innehålls rik, har tillbringat lite tid på datorn och pratat med Sötnosen, men funderar på att plugga lite och göra någon nytta
Senare ikväll ska jag se bio tillsammans med familjen, det blir den nya Harry Potter filmen. Sist jag såg Harry Potter på bio hamnade jag bredvid en liten kille som inte kunde engelska, så jag fick lyssna på hans pappa som satt och förklarade filmen i två timmar (riktigt så illa var det inte, men knäppt att man väljer den engelsk talande versionen)
You'll Never Be Alone
Efter att ha kommit hem från Turkiet slängde jag ur all smutstvätt och packade om för några dagar i Hässleholm med älskade Linus. Vi hade flera mysiga dagar tillsammans och vi gick även på bio och såg Ice age tillsammans med hans kusin Sandra och hennes sambo Andreas. En klockren film!
Väl hemma i Sthlm möttes jag av några väldigt fulla föräldrar varav två av dessa var mina egna. Deras kväll liknade lite reklamen "vad gör dina föräldrar medan du är på semester", men upp kom de idag iaf hehe
Mickis ringde lite senare och frågade om jag ville med på promenad, vi testade hennes stegräknare på mobilen och idag blev det 10488 steg.
Sen har resten av kvällen bara sniglat sig fram och inte nog med det har man fått dusch kallt också då varmvattensberedare har gått sönder, det var bara bita ihop. Snart är det iaf läggdags och sen börjar en ny dag =)
Face down
Efter en stund kom även Ferhat dit för att plugga och vi gav oss också på att boka tåg biljetter till Arlanda och Stockholm imorgon. Något som gick siså där då internet krångalde.
Nu är det dags för lite lunch och ännu mera plugg, sen måste jag försöka hinna städa så gott det går. Vill inte komma tillbaka till en lägenhet som luktar skunk!
Back at one
Jag kunde inte låta bli att köpa lite jordgubbar och kesella vanlij till kvällen,
men innan ska jag plugga vidare inför mikrobiologin
MUMS!
Jag fick låna en ängel
Min helg i Sthlm innebar inte bara nöjen utan också ett farväl,
tog farväl av ännu en undarbar man som jag alltid kommer se upp till: min farfar.
Livet känns så orättvis ibland, då alla bra människor ska tas ifrån oss.
Det var två år sedan jag satt och grät i kyrkan, men för min morfar. De gick båda bort i cancer och genom dem får jag min motivation till att plugga vidare även om vissa dagar känns jobbigare än andra.
Den här låten sjöngs så vackert av en kvinna i kyrkan:
Jag fick låna en ängel
Du log mot mig
En sista gång
Du var så lugn
Som om du redan gett dig av
Du såg på mig
Att jag var rädd
Hur kan man nånsin' va' beredd?
Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
För en stund
Du gav mig allt
Ett hjärta kan
Du lever kvar i mig
Så länge livet ger mig tid
Du sa till mig 'Var inte rädd'
Men säg mig hur kan man nånsin' va' beredd?
Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
För en stund
Min ängel..
(Jag fick låna en ängel)
Du spred ditt ljus (i mitt liv)
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
Jag fick låna en ängel
För en stund
Losing You
Min helg i hemma Sthlm var händelserik då mycket hanns med under den korta tiden. Jag hann med att shoppa lite med Linnea då jag inte hittade något två dagar innan när jag var inne i stan med Linnea och Karin. Den här gången blev det faktiskt en fin skjorta och en somrig sjal.
One trust
I fredags kom Linnea och hälsade på hon var taggad ingör en helg uppe i Sundsvall och anlände strax efter 18-tiden. Vi fick skynda oss för att hinna hem till Hanna på tjej middag, men ändå kom vi några minuter sent. Det bjöds på tacos och det är alltid en hit. När alla var mätta och belåtna åkte vi hem till Niklas på en fortsatt förfest. Vi var inte ensamma om att festa där och snart droppade det in allt fler och fler ansikten man kände igen, kändes nästa som vi tog över deras förfest men roligt var det. Kvällen tog inte slut här utan vi fortsatte in på Oscars som hade Open mind den kvällen.
Hade ställt klockan på ringning nästa dag och samtidigt som jag klev upp vaknade Linnea och var sugen på en pizza, lite bakis frukost stod på hennes meny. Jag promenerade ner till skolan för att plugga med Ferhat, vilket gick siså där då vi båda var ruskigt trötta efter kvällen innan trots att båda var nyktra. Efter två timmar gav vi upp ock gick hem.
Det blev en ute kväll även under lördagen, men då till ett billigare pris och en tidigare kväll. Det blev kåren tillsammans med Linnea, Henrika och Hanna =)
idag var jag tvungen att låta Linnea åka hem till Stockholm igen, men det är inte lång tid kvar tills jag får sommarlov och får komma hem till familjen en stund =)
Svennebanan
Att börjar dagen med en handledning och inse hur mycket som är fel och måste rättas till i rapporten var ingen hitt. Men jag och Ferhat får bara bita i den sura äpplet och ta nya tag imorgon. Men efter detta irriterande moment så skulle vi åka till Birsta för lite shopping. Det var jag, Henrika, Sofia, Linus, Ferhat och Joakim som åkt dit. Killarna var lagom roade, efter en bit mat och de var i princip reda att åka hem igen.... men ingenting som vi tjejer lyssnade på hehe
Jag hittade faktiskt en stor vit lång ärmad tröja med färgglada ränder, enkel och fin!
Vi hann hem precis innan regnet kom och det var väldigt tur för ännu har vi inte köpt något paraply, den dagen den kommer den också
Nu återstår det bara att plugga lite och vid kl 19 så är det medel pass på friskis o svettis, ser fram emot att få springa runt lite. Sen får vi se om det blir Roswell ikväll igen eller inte, jag och Henrika är som besatta!
Nu ska jag vila lite innan träningen =)
Believe
Men vilken tur att jag har Linus som kan muntra upp mig =)
Idag har jag och Ferhat faktiskt kommit en bra bit på vägen med våran rapport och imorgon är det hanledning så då får man svar på alla sina frågor och oklarheter.
Spargrisen som Linus fick av mig =)
A Celebration of Having a Good Time
Jag fick veta förra veckan att några tjejer i klassen hade tänkt fira mig på lördag (9e maj) Det började med lite tårta och öppning av fina presenter i en lokal nere på förrådet.
Därefter blev det lite vin, lite till och ännu lite mer haha nej nu överdriver jag, det vart inte så mycket. Vi var ett gäng på 15 personer när vi plötsligt fick försträkning av en kille som hette Viktor (Zlatan jr) som hade tvättid i tvättstugan precis bredvid lokalen som vi höll till i. Han bjöd på underhållning i stor klass, visade oss lite olika danser.
Efter en stund var det dags för oss att bege oss till Stadshuset... trodde vi. När vi väl kom dit så var det inte en kotte där utan det blev kåren istället. Kåren var riktigt bra i lördags må jag säga!
Run away
Jag var hemma och hälsade på familjen och släkten förra helgen för att fira att jag skulle fylla 21.
han blev inte äldre än 67 år.
Han är en riktig kämpe precis som min morfar!
Även om han inte längre finns kvar här så är han fortfarande en kämpe, en person att beundras.
Att vara så långt borta från familjen är väldigt påfrestande i sådana här situationer, men att jag hann träffa honom en sista gång i livet är jag så oerhört tacksam för och att han vart så glad över mitt besök värmer enormt
Ibland börjar jag tvivla på mig själv när det gäller mitt val av yrke då jag undrar om jag kommer klara av alla tentor på första försöket, man får ju fler chanser man det är så jobbigt att ligga efter. Men samtidigt vet jag att jag inte vill något hellre än att få arbeta med människor som har det svårt, att få känna sig behövd och jag vet att min morfar och farfar skulle bli väldigt stolta över mig när jag väl har nått mitt mål.
Älskade farfar!!
Halo
Nu har vi precis haft andra tentan på matspjälkningssystemet, endokrina systemet, sinnena, respirationssystemet, nervssystemet och blodet. En tenta som jag garanterat kommer kugga på dessvärre, men man kan inte klara alla tentor på första försöket. Då ska man verkligen sitta dygnet runt och plugga, något som jag inte vill.
Imorgon var det tänkt att Cecilia skulle komma hit och hälsa på men dessvärre hinner hon inte =( Men lyckligtvis kommer vi hinna träffas nästa vecka då jag åker hem till Stockholm över påsken. Det ska också bli roligt att Linus följer med så även Cecilia får träffa honom innan hon åker tillbaka till Usa. Kommer sakna henne!
Den här kvällen var planerad in i minsta detalj men så sprack allting för att jag såg en lapp där det stod "Soundvilla på Stadshuset med Lorentz & M. Sakarias" Jag tittade på Henrika och hon log, så då vart det avgjort. Vi fick börja tidigt med matfrossan och en film mitt på dagen följt av min tvättid innan det blev dags för ännu en film och därefter en promenad ner till Stadshuset.
Misery Business
Nu börjar jag iaf se ett resultat, då alla små saker äntligen är undangömda, men antagligen kommer man inte hitta det man letar efter på ett bra tag men det är smällar man får ta! Så till dagens sysselsättning har till största delen bestått av städning, men hann också ner till skolan och beställa böcker och prata lite med Henrika (min blivande granne här på Oscarsgatan). Nu sitter jag här och väntar på att Linus ska anlända med tåget! =)
A million candles burning
Lyckligtvis hann jag rätta till felet, men i sista sekund. Efter att nästan ha svettas i tre timmar av nervositet ifall min plats blivit tilldelad någon annan, så gick jag till min lilla lägenhet och tog några bilder. Jag längar nu verkligen till lördag då jag äntligen ska få flytta in och börja inreda och försöka bli vuxen och ta eget ansvar.
Här ovanför till väster mitt nuvarande boende och grillen till höger
Mitt boende
Så här ser det ut i min lilla lägenhet
Vinter promenad i Sundsvall
Crazy train
Det är inte så farligt att bo här, inte att vara själv heller för den delen... dock känns det tomt, speciellt när man vill prata med någon och den inte svarar i telefonen. Men imorgon ska jag träffa mina klasskamrater igen så då kan man vara social igen =)
All on you
Att förkylningen inte bara kan försvinna, det är så jobbigt att låta som en man och ha en fontän till näsa men förhoppningsvis så släpper förkylningen snart! Helst av allt skulle man bara vilja krypa ner i soffan under en filt och dricka massa te och sova men det hinns helt enkelt inte med, mitt schema är fullbokat.
Mitt arbete är inte precis ansträngande så då vill jag inte sjukskriva mig så länge det inte är något allvarligare, då vill jag inte gå dit och smitta ner Aurora. Något som Kristina sa idag värmde verkligen, hon sa att jag är personen som Aurora blir minst ledsen hos. Aurora är väldigt petig med vilka personer som får hålla henne och även leka, läsa för henne men när man får höra sådana fina komplimanger så blir man verligen rörd! Därför kommer det bli jobbigt att lämna Aurora och hennes familj, men föräldrarna har sagt att jag får jobba så ofta som jag kommer hem och hälsar på.
Men det är fortfarande en bit kvar dit och idag ska jag gå på bio med Karin. Varje gång vi åker iväg för att se på bio så händer det alltid något oväntat, som sist då vi skulle betala för parkeringsplatsen i Kista Centrum och automaten plötsligt började prata. Rädd som jag blev hoppade högt och killen i lådan skrattade, sen pratade han med oss en stund. Sen att jag och Karin är lättroad är ju en annan femma =P
Sen ville Linus komma och hälsa på nu till helgen, vi får se om han dyker upp haha
Forgive me
Det är lite lustigt när man tittar tillbaka på när man tog studenten och trodde att NU börjar livet, men har inte insett att man livet redan har börjat. Kanske för att man vill tro att man kommer lyckas här i världen och vara målmedveten nog att nå sina mål. Några vill åka ut och se sig om i världen innan det bestämmer sig för vad de vill göra i framtiden, då några stannar längre än tänkt medan andra återvänder för att studera och arbeta. Jag har inte varit på en resa och har inte tänkt göra det förän mina studier är uppnådda och jag är en sjuksköterska, förstå då åker jag till världens alla rum. Jag är nog inte riktigt redo för Afrika ännu, men så småningom blir jag det.
Sober
Det ligger en saning bakom den här meningen, då tystnaden ibland säger allt. Ibland behöver man inte få höra ord för att få reda på svaret. Vad tragiskt att tystnaden ska bli svaret men kanske ord inte räcker till eller är det så att vi är för fega i vissa situationer att vi flyr och gör det genom att tiga. Hoppas på att ingen ska komma och leta efter oss elle slippa ta tag i jobbiga och komplicerade frågor. Så oavsett om man får svaret man hoppats på så är tystnaden också ett svar! Det sägs ju att ord kan såra rikligt men vad kan då sägas om tystnaden? Är det inte värre att vara ovetande? Att gå runt och tro eller hoppas....
Nu har jag visserligen tolkat meningen på mitt vis och ingenting annat. Men vi tolkar ju saningen på olika sätt, då vi vill få sanningen att passa in på våra förväntningar.
Jag brukade inte vilja höra sanningen men efter att ha fått "smaka" på tystnaden ändrar jag mig.
Just like that
Det sägs ju att tiden går fort när man har roligt, men går tiden verkligen långsamt om man har tråkigt? Eller står tiden stilla? Av någon anledning har klockan kommit att bli ett irritations moment då väntan på någonting bättre aldrig kommer. Nu längtar jag verkligen till den 19e en dag då allting kommer bli annorlunda.... på ett bra sätt hoppas jag. Men heter man Louise så vet man aldrig riktigt vad som komme ske. Inte för att jag är oförutsägbar utan snarare för att jag inte har turen på min sida. Mitt förflutna kommer ikapp mig. Nu lät det väldigt klischigt men så är det!
Jag trodde jag skulle få chansen att börja om från början men så kommer ett väl bekant ansikte göra mig sällskap, något som jag inte precis jublar över. Visserligen kan man undvika personen men bara principen att han också kommer vara där!
Men jag är ändå inte missnöjd, tvärtom är jag relativt glad =)
