Soon We`ll be found

Nu är det bara du och jag,Cecilia! Det känns så underbart roligt att vi har hittat det goda humöret igen och det är knappt så att någon av oss kan sluta le. Vi med våra knäppa ideer och teorier men så skoj vi har! Lektionerna blir bara mer och mer intressanta. Min skrivkonst har kommit tillbaka; så nu har jag skrivit säkert tio tal dikter med olika innehåll och sen har jag återupptagit skrivandet av min bok. Nästan så man är lite små förälskad nu och på ett konstigt viss är det ju sant, är små kär i livet just nu!

Se på mig

Efter år av tveksamhet och en hel del aningar är det nu bevisat....  jag är blåst! Kan ju passa på och tillägga att jag faktiskt hade ett ljust hårstrå en gång i tiden så jag skyller på den.
Jag har nämligen varit duktig under sommaren genom att samla på små lappar från yoghurt förpackningen och har nu lyckats skrapa ihop tjogo stycken som jag nu var redo att skicka in och byta ut mot två porslins muggar, dock missade jag en liten detalj.,, nämligen streckkoderna.
Här har jag i tre månaders tid samlat på klister lapparna när man egentligen skulle klippt ut streckkoderna, måttligt kul! Då tänker jag speciellt på sista dagen i Båstad som jag och Cecilia tvingade i oss en heel stor tallrik yoghurt och efter det mådde vi inget vidare.
Jag får väl se det från den ljusa sidan och hoppas att de var fula som stryk eller att de lätt går sönder, nu känns det lite bättre.

Innan jag gjorde mig själv till åtlöje så har jag varit in skolan och pluggat naturkunskap även där möttes jag av en chock när jag upptäckte att jag hade köpt fel bok, jag hade köpt; Naturkunskap A istället för Naturkunskap A Bas... tänk vad ett litet ord kan ställa till det.
Men Cecilia hade sparat kvittot så det var bara att lämna tillbaka, ingen skada skedd.
Sen under den långa rasten så hann vi gymma en stund, men måttligt möra var vi och även den här gången dök fisken fram men som fick sällskap av sköldpaddan, trevligt trevligt! =)

Historia lektionen var lika rolig och intressant som vanligt och med en lärare bra lärare ökar förhoppningarna om ett Mvg. Till slut så sitter jag nu här och skriver och dagens bravader samtidigt som jag städar lite
Senare ikväll åker matematik boken fram och då är det seriösa Louise som ska kämpa inför ett vg.

Show me heaven

Så var man inne på sin tredje tränings dag utan vila och för många låter det kanske lite, men jag kan lova att det känns rejält! Att träna tre/ fyra gånger i veckan var lagom och sen att gå från de till tre på raken utan vila och stenhårda pass det är tufft, men samtidigt känns det skönt att röra på sig. Dock börjar jag känna mig som en fisk när jag ligger på mattan och ska göra en situps haha
Efter två timmars träning åkte jag och Cecilia iväg och syndade lite gott, men det är lite hemligt... dock inte lika hemligt för plånboken... Så hade jag tänkt att nu ska jag äntligen bada badkar en timme,något jag inte gjort på säkert ett år. Så på med te vatten och fram med boken. Allting gick inte som planerat då jag råkade doppa boken i vattnet, men den torkar sen blev det också översvämmning i badrummet. Min härlig badstund varade i 30 minuter och resten av tiden fick jag städa..

Who I am

Nu finns en det en ny blogg för mina tankar, så hädanefter kommer denna blogg enbart innehålla roliga och spännande händelser ! ! =)

What You Got

Att hitta hinna med allting som står på schemat är skickligt men påfrestande så var glad över att ha en mjuk start. Efter att ha lämnat av Nille och Per på arlanda så skjutsade Cecilia mig till jobbet, som blev kortvarigt. Solen sken och vädret har tagit en relativt bra vändning men antagligen lär det inte vara länge.
Efter arbetet så väntade Cecilia och Emilia på mig hemma hos mig då de ville smaka utav kladdkakan som jag hade bakat tidigare under dagen, så om man får skryta pyttelite så var den inte så pjåkig.
En mage fullare åkte jag senare ner till stationen för att hämta Karin så vi kunde åka vidare till Kista för att gå på bio och sen Donkey punch. Allting gick till som det brukar och ingenting ovanligt hände innan bio, förutom en positiv överrasking då Patric ringde från okänt nummer. Kunde dock inte höra vad han sa då vi satt mitt i restaurang havet med folk som stojade, men skoj var det i alla fall att han ringde! =)

Filmen var faktiskt helt okej då den var mer "verklig", det var en verklig situation som någon skulle kunna hamna i. Lite tråkigt var det bara att den inte var så läskig men dessto mer äcklig så visst hoppade man till en gång, men värsta hoppet och skriket för den delen skedde inte under filmen. När filmen var slut gick vi ut genom utgång som ledde oss utevägen och runt in tillbaka till bio hallen. Något jag inte var beredd på var att dörren var automatisk och gick utåt mot oss .... jag vart rädd och Karin dog av skratt men det bjuder jag på!
           

     Egen salong?     

One step at the time

Nu fick jag en problem fri helg då jag slapp tänka och istället bara kunde vara.
Vi fick besök av skåne (Nille och Per) under helgen och de åker hem igen imorgon, Sen ska även dem iväg på äventyr i Norge där de ska arbeta med att köra truck under fem månader, måste medge att man är en aningen avundsjuk på alla pengar de kommer tjäna för att inte tala om upplevelsen att lämna Sverige... bara om det är till grannlandet så är det ett steg i rätt riktning. Så efter två rätt slitsamma dagar så är det återigen dags att komma tillbaka till vardagen som innefattar mina två (tre) arbeten och nu även komvux. Genom att plugga upp tre ämnen förbättrar det min chans att så småningom komma in på högskolan, för jag känner att jag kan göra bättre ifrån mig än ett G.

Hade första lektionen idag som var Historia och än så länge verkar det väldigt lovande då läraren är lite kul. På onsdag är det naturkunskap och återigen historia som står på schemat och för att avsluta veckan så har jag matematik på torsdag. Nu har även plantagen börjat höra av sig angående arbetstider men pengar är ju alltid något som man behöver, speciellt om mina planer ska hålla....


                   
              

Yor are my hiding place

Jag vet inte hur mycket längre till jag orkar med det här. Känslan av tomhet har kommit tillbaka, nu när jag trodde jag var nöjd med tillvaron men istället så är allting så otroligt jobbigt. Jag är inte på väg någonstans utan står och trampar på samma ställe hela tiden, jag vill bara skrika och försvinna för ett tag.
Mina mål känns plötsligt värdelösa då de ändå inte kommer kunna uppnås.
Om jag skulle försvinna vart skulle jag ta vägen och skulle jag vilja återvända?
Ja vet att jag nu låter väldigt dramatisk men om en känsla återupprepar sig flera gånger under en viss period så är det ju någonting som inte stämmer...
Så härtrodde jag inte mitt liv skulle se ut för ett år sedan, för ett år sedan trodde jag att jag skulle vara kär, kommit in på högskolan och fått chansen att upptäcka en ny stad mer noggrant. För en stund kunde jag godta mina nerslag men verkligheten kom ikapp mig


 Jag vet inte var den här negativiteten kommer ifrån men jag vet vad som måstes göras.

Marigold

Sju timmars sömn och man var återigen på benen efter en tolv timmars håll i gång.Fick ett samta från Karin som undrade om jag hade lust att gå på bio och jag visste på en gång vilken film det gällde så självklart blev mitt svar ja. Så framåt sju tiden åkte vi in till stan för att hämta ut våra biljetter till Barnhemmet, när det var gjort så åt vi lite god mat. På vägen tillbaka till bion snodde jag med mig en gratis plansch som föreställde Sugarplum fairy och till min lycka ska de spela på debaser i september!
För ovanlighetens skull var bio salongen fullsatt, men mycket kan bero på att det var Sergel och att det fortfarande var helg. Filmen var faktiskt bra, speciellt då jag blev rädd och spillde popcorn.Det var inte så att jag tappade popcornen på golvet utan jag höll i kartongen och hoppade till, popcornen i sin tur flög ur och hamnade på killen som satt bredvid mig haha
Med andra ord kan jag alltså rekomendera filmen!

Som allitd tar filmen slut någon gång och vi var glada när vi insåg att vi skulle komma hem runt halv ett tiden óch inte en timme senare som vi var vana med. Men så blev inte natten alls; det började med att vi satt en timme på tåget och väntade på besked om ifall vi skulle kunna åka eller inte. Så när klockan var halv ett ropade konduktören ut att tåget inte kunde åka vidare utan vi fick ta natt bussen istället, inte ersättningsbuss utan NATT buss. Nattbussarna går inte förrän klockan 02 10 vilket innebar en timmes väntan och lite till, vi åkte ändå till Väsby och väntade där istället. Så efter tre timmar var man äntligen hemma!

Kom ihåg mig

Skulle du frågat Karin vilken dag hon mest sett fram emot så skulle svaret bli självklart; lördagen den nionde augusti då Lars Winnerbäck spelade på Zinkendamms IP.
VI hade båda enats om att åka in relativt tidigt så vi åtminstonde skulle få bra platser, men klockan 16 30 var nog liiiite för tidigt. Det är inte lätt att vara efterklok men det gick ingen större nöd på oss, vi hann få lite mat i magen. Dessto tråkigare var det bara när regnet började ösa ner, men Karin var smart och köpte en regn poncho medan jag tänkte "äsch då jag behöver ingen, min jacka fungerar som en regn jacka"...
Men ack så fel jag hade! Visserligen dröjde det väl en timme men därefter var man dyngsur och kall, lyckligtvis har jag ju valt bra vänner så jag fick krypa under Karins poncho och hade ena armen som titthål.

Några huttrande timmar och förband senare slog klockan 21 och det var dags för Lasse att ta plats på scenen, oj så bra det var! Även om Karin har en annan åsikt om mitt ansiktsuttryck så gillade jag spelningen enormt =)
Jag var dock inte så påläst och kunde endast sjunga med till en hel låt, men var dessto gladare för Karin skull som sjöng så det sken om henne. Hon erkände också efteråt att hon stundvis var nära att ta till en tår eller två.
De flesta artister brukar bjuda på någon extra låt när spelnigen är färdig, men Lars gick tillbaka upp på scenen fyra gånger vilket var helt klockrent!

När musiken tog slut för kvällen köpte vi oss en varsin korv och inväntade Cecilia och Robban som skulle med oss in till Rocks. En stund senare fick vi även förstärkning av Steffe och Nicke så alla dansade vi loss. Kvällen blev riktigt lyckad ändå, sen behöver vi ju inte nämna det tråkiga...
           
Skulle du fråga mig vilken dag jag ser mest fram emot så skulle mitt svar bli;
Den dagen håller jag hemlig tills vidare, en vacker dag kommer jag berätta om den

It`s not my time

Nu när man börjar komma in i vardagen igen efter semestern så återkommer såklart bio kvällarna med Karin. Vi hade planer på att se Barnhemmet men sen stod valet ändå mellan Mumien och Batman (The dark knight) och vi valde Batman. När biljetterna var köpte så återstod det drygt två timmar innan bion skulle börja så det blev en lite shopping och en massa fönstershopping då jag försöker hålla hårt i plånboken.
 En bio utan middag går ju inte för sig och den vi köpte oss en varsin sallad...  eller okej det ingick lite sallad till kebab tallriken hehe
Mätta och belåtna gick vi vidare till Ica för att snåla genom att köpa dricka och godis där istället för på bion. Väl vid bion så köpte vi som vanligt popcorn men glömde att ta en xl bägare (för att på så sätt undvika Karin extrema saltning) men istället fick jag ta Karins lilla plastpåse från Ica. Det är inte varje dag man äter popcorn ur en genomskinlig plastpåse, men med lite ost krydda på så vart jag nöjd.
När det var tio minuter kvar innan filmen började så släppte de in folk i salongen och medan jag går och skakar min lilla påse för att få ost kryddan riktigt blandad så ger Karin ifrån sig värsta rapen och det är då precis när man ska runda hörnet för att komma in i salongen. Jag höll på att ramla ihop av skratt då vi såg att vi inte var först in, det satt nämligen redan folk där men men gjort är gjort och som sagt;
ett gott skratt förlänger livet!


                    
           


Realize

Sen bar det av en vecka till Turkiet med familjen där vädret var lite varmare än här hemma med inte med många grader. Planet landade i Sverige på lördagen klockan 04 10, så det var bara att åka hem och sova. Vaknade framåt tolv tiden och kände mig kluven då Patric hade frågat om jag ville åka ner till Göteborg och komma på hans fest. Jag hade ingen att ta med och ville ju inte åka själv, men efter två samtal till Linnea så ändrades allt. Hon ville följa med så mina bekymmer om att åka själv var lösta. Jag åkte och hämtade Linnea borta i akalla och sedan packade vi ner de saker vi trodde vi skulle behöva och klockan tre lämnade vi Rosersberg. Färden började sådär, men Ulla (gpsn) ljög dock för oss en gång och sa att vi skulle köra rakt fram istället för att svänga. När vi kört i två timmar tyckte jag att vi kunde vara små elaka och säga till Patric att vi inte alls kunde komma och sen bara dyka upp, dock fick jag inte svaret jag ville ha; då han skrev att hans mamma hade bäddat i extra rummet men vi höll tysta ändå. Det blev tre stopp på vägen, för att tanka, äta mat och Linnea skulle ta en rök paus. När gpsn visade att det bara var tre minuter kvar till målet så vart det lite nervöst, tänk om ingen skulle vara hemma? Vi passerade huset och till vår lycka så var ingen ute på gatan och rökte trots att dörren stod öppen men då fick vi i alla fall bekräftat att de var där. Patric var ruskigt chockad när han såg oss och förhoppningsvis glad. Efter att ha hälsat på hans trevliga vänner började drickat flöda, men vi hade botemedlet; en promenad. Sen vart det såklart en massa roliga bilder och jag lyckades faktiskt inte fasta på bild, en bra prestation om ni frågar mig! Man ska sluta festa när man har som roligast och så vart det när klockan slog tre. Vi hjälpte till att samla ihop falskor och öl brukar, duktigt värre! haha
När fest gästerna gått hem och det var bara jag, Patric och Linnea kvar så kollade vi på film och det blev Sällskapsresan. Jag hade aldrig trott att Sällskapsresan kunde vara så mysig, men nu ska ju inte filmen få all äran utan självklart är det mitt sällskap som får den =) Nästa morgon klev vi inte upp tidigt utan vi gick upp någongång vid fem på eftermiddagen och åkte ganska snabbt hemåt. Patric följde med oss upp till Stockholm då han nästa dag skulle till ambassaden för nu på söndag flyr han landet och ska ut på riktigt äventyr! Plugga utomlands och inte vad som helst utan spela fotboll. En kille som Patric är värda sådana här chanser och jag vet att han kommer få det hur bra som helst! Visserligen är det lite sorgligt, men alla kan ju inte ha det bra hehe



 

                          


 


Just dance

Nu har jag varit lite slarvig av mig och skrivit blogg på ett bra tag, så nu har jag lite att ta igen. Det har hänt lite intressanta saker och del tråkiga, men de tråkiga sakerna lämnar vi till en annan gång..
Vi kan börja med resan till Båstad som gick av stapeln i slutet av vecka 25. Vi anlände på söndagen framåt sen eftermiddag  så den dagen blev det inte mycket mer än att njuta av god mat och en kvälls promenad med Cecilia och självklart ett relativit tidig nattssömn. Jag och Cecilia hade varit lite fundersamma över hur vi skulle packa men trodde då att vi bara skulle gå ut på måndagen, så vart ju självklart inte fallet. Per och Patrik (även kallad Junior) drog med oss till Halmstad en kväll så vi fick chansen att släppa loss på Mårtenssons dansgolv och den kvällen blev riktigt lyckad även om vi till en början var lite tveksamma. Sen lyckades även jag och Cecilia övertala Per och Patrik att vi skulle gå ut igen nästa dag. Lyckligtvis räckte vår outfit till! 
Efter en härlig vecka som innebar; tre utekvällar, massa god mat, bil turer, hasses lada och ett naken bad så var det¨dags att packa och åka hem igen. 

                                
                                           



Jag hann inte vara hemma mycket mer än tre dagar innan jag återigen skulle iväg och då till Arvikafestivalen. Just Arvikafestivalen gick allting åt skogen, men jag kan ju berätta om det som gick bra. Det roliga var såklart att se; the kooks, kent, håkan hellström, looptroop rockers, death cab for cutie och personerna jag kan tacka för glädjen under dessa dagar är Mark och Johanna, speciellt Mark.

                




Så efter några händelserika dagar i Arvika så var det återigen dags att arbeta en vecka, men när fredagskvällen var det bara att packa in resväskorna i bilen.
Jag, Cecilia och Nicke skulle åka till Gotland i en vecka och så här såg veckan ut;
Vi anlände klockan runt elva tiden på lördag och efter lite problem med taxibolaget kom vi fram och fick en taxi ner till hamnen som körde oss till rätt plats. Nicke hade bokat boende hemma hos en familj som var riktigt trevliga, vi fick bo i deras källare som var rikigt fräsch!
Men vi insåg alla rätt snabbt att det inte skulle bli billigt att ta taxi hela tiden så vi hyra då iställer cyklar till ett inte allt för dyrt pris och något som vi tjänade på i längden då vi bodde fyra kilometer från Visby och två mil från tofta badstrand. Senare mot kvällen var det dags att piffa till sig lite och gå ut på Burmeister, en nattklubb som var bättre än den såg ut då man utifrån inte kunde se dansgolvet.
Söndagen vaknade vi rätt tidigt men kom inte iväg till tofta dessto snabbare, så när vi väl var framme var vi inte så sugna på att bada längre. Vi åt en lucnh/ middag innan vi begav oss hemåt för att dricka lite vin och sedan återigen gå till Burmeister, men den här gången var E-type anledningen.
Måndag; Vi kom iväg tidigare den här dagen och hann ligga på stranden väldigt länge, Nicke orkade visserligen inte palla sig upp från sängen så det blev jag och Cecilia. På kvällen lyckades Nicke övertala oss att gå till Burmeister... igen. Tydligen var det några riktigt bra Djs där och inträdet hade höjts rejält!
Tisdagen började med en cukeltur till Tofta för lite sol och bad, när det kändes rätt och vi var nöjda var det dags att cykla hem. Något öm om rumpan! Den här kvällen var inte Nicke så taggad på att gå ut så vi gick själva till Hamnplan 5, man måste ju variera sig lite hehe
Onsdagen blev det inget sol och bad även om vädret tillät det, istället cyklade vi in till stan och shoppade hej vilt haha. Efter ett sista stopp på systemet så åkte vi hem och bytte om till kvällens outfit, den här gången blev det Hamnplan 5 igen.
Torsdag; Efter att ha cykla ett antal mil och festande varje kväll på det så började man bli rätt sliten så att cykla två mil igen kändes inte så lockande, vi valde istället att cykla till den lilla viken och dit var det bara en mil. Det blev Hamplan5 till kvällen
Fredag; Så var det dags att städa, packa och återlämna cyklarna innan det var dags att lämna in väskorna vid färjan. Tråkigt nog visste vi inte att färjans portar öppnades klockan elva så vi blev sittandes utanför i en timme, men när väskorna var inlämnade i skåpen kunde vi bege oss til Hamnplan 5 för en sista danskväll, Båten avgick 03 30.

                                                  
                      
                                  


RSS 2.0